Så har vi gått in i ett nytt år - 2012. Ett år med nya utmaningar och nya löften. Löften som man oftast glömmer bort, eller inte kan hålla av någon annan anledning. Mitt nyårlöfte var att inte avlägga några löften. Min mamma sa till mig en gång:
- lova aldrig något du inte kan hålla, då besparar du dig en massa problem.
De orden har jag burit med mig genom åren, och levt efter, men löften som jag gett mig själv de har jag varit sämre på att hålla. Varför är det så? Varför behandlar man sig själv på det viset? Skulle man inte vinna mer av att behandla sig själv, lika bra som man behandlar sin allra bästa vän?
Jag tror att man i dessa otroligt stressade tider som vi lever i, med deadlines och annat som bara "måste" göras, så borde vi någon gång stanna upp och ta ett djupt andetag, och fundera på vad det är man håller på med?
Vi kör på i 110 och inte förrän det är försent så reagerar vi, om vi hinner vill säga. Vi reagarar med förvåning när vi hör talas om någon som "gått in i väggen", fått högt blodtryck, dåligt hjärta eller något annat stressrelaterat problem. DÅ funderar vi allvarligt på att ändra vår livsstil, och kanske gör vi det också för ett tag, innan det faller i glömska och vi rusar vidare.
Kanske skall jag avlägga ett nyårslöfte i alla fall? Ett löfte som bara är ämnat för mig själv, även om vi passerat det magiska 12-slaget på nyårsnatten. Jo, jag gör nog så.
- Jag ger mig själv en klapp på axeln och ett leende, och lovar att bli en mycket bättre och snällare människa mot mig själv detta året.
Vi får väl se hur länge det håller...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar