Jag minns när mina barn var små, för sådär tjugo år sedan, då var höna jättevanligt i frysdiskarna, och billiga var de också. Jag minns att jag brukade köpa hönor för 9,90 stycket, och stora var de också.
Så i torsdags så gjorde jag ett litet besök i en butik utanför stan, och DÄR i en frysdisk så låg dom - hönorna! Förvisso inte så många, men ett en sex, sju stycken i alla fall. Jag plockade snabbt till mig två stycken till priset av 29,90/kilot. Lite dyrare än för tjugo år sedan, men ändå billigt tyckte jag.
- Två hönor, tänkte jag, det kommer att bli middag så det räcker och blir över.
När jag kommit hem så ringde jag till min äldsta dotter som är den största "höna med ris och currysås-älskaren" i familjen och meddelade att hon var välkommen hem på middag. De andra två glöttarna hade redan andra middagsplaner.
När jag förlöst hönorna ur sina förpackningar så låg där två magra stackare på köksbänken, med några fjäder tussar kvar lite här och var. Jag gjorde en noggrannare putsning, och körde sedan in näven i den ena hönans buk för att plocka ut påsen som brukar följa med - den fanns inte kvar längre. Det är väl ingen som nu för tiden använder hjärtat, levern och allt annat som brukade följa med i påsen, men jag hade sett fram emot att få koka upp detta till mina hundar som jag vet hade älskat det.Jag lade jag ner de två magra "hönestackarna" i en gryta med kokande vatten, lagerblad, kryddpeppar, salt och vitpeppar. Där fick de koka en timma, och när jag sedan tog upp dem så hade de krympt ihop ytterligare!
Efter att lyckats frigöra så mycket ätbart kött att det räckte till en middag till tre personer, så konstaterade jag och min make att det nog var mer ekonomi, både till pris och arbete, att koka "höna" på kyckling framöver.
Taxarna blev nöjda även dom, de fick festa på det kokta hönsskinnet ihop med lite kokt ris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar