tisdag 7 februari 2012

En helt perfekt syföreningstisdag i solens sken!

Äntligen tisdag och nytt syföreningsmöte. Efter sedvanlig ljuständning och lite eld i spisen (det låter nästan sekteristiskt), så tog vi plats i soffan, jag, Tinni och Majsan. Det nykokta kaffet spred sin behagliga doft i rummet, medan jag knaprade på en av mina hembakta kakor.

Jag var lite huslig och duktig i helgen som gick. Jag bakade lite småkakor som jag tänkte lägga i frysen. Det är alltid trevligt att ha något att bjuda på när man får besök - väntat som oväntat. Och om besöken skulle utebli, så har jag ett riktigt kakmonster i familjen - min make - han ställer gärna upp och tömmer burkarna om de skulle bli liggande förlänge.

Lördagens bakande gick bra, allt flöt fint. Men på söndagen när jag skulle fortsätta mitt husliga kakbakande, då var det som om fan smugit sig in i köket. Jag tappade slevar, spillde och bar mig åt, och när kakspritsen lade av - DÅ var jag också nära att lägga av. Många var de ramsor jag lyckades haspla ur mig, tur att mina barn har flyttat hemifrån. Tänk vad allt kan ändra sig, på bara några timmar - från att harmoni till rent kaos! Men bakandet slutade ändå lyckligt, och resulterade i Gitterbuggare, Chokladbröd och Spritskakor med fyllning. Den sistnämnda sorten döpte jag i min ilska till kakorna från helvetet!

- Och kakspritsen....?! Min kära make var så snäll och körde iväg och köpte en ny till mig! Kanske ville han undvika att hans hysteriska hustru fick ett nytt sammanbrott i köket, vid nästa baktillfälle.

Idag, på mitt symöte, så har jag faktiskt njutit av det hembakade, även "kakan från helvetet! Jag vet ju att man inte borde äta sådant mitt i veckan, men det är så mycket man inte borde göra. Man fullkomligt överöses med bantningstips hit och dit, var man än är, och det kan göra mig så fruktansvärt trött! Så i ren protest mot alla bantningsguru's runt om i världen som kommer med sina dieter och bantningstips - till Er vill jag säga att jag faktiskt unnar mig en kaka, så här en tisdagseftermiddag. Och det är ju faktiskt ett speciellt tillfälle - det är ju syföreningsmöte. Vem vet - det kanske blir en liten smula till mina små galningar också.

Förutom att fika så har jag även slutfört de stickade babybyxorna till Isabelle, hoppas hon ska gilla dem. Jag blev så glad när min lillebror - Isabelles pappa - frågade om jag inte kunde sticka en ny Onepiece till henne, som hon kunde använda nästa höst. Självklart vill jag det! Till det lilla knyttet - fasters älskling - så kan jag sticka många Onepiece:ar, men först får hon hålla tillgodo med koftan och byxorna som jag håller på med. Ja, byxorna är färdiga men koftan saknar knappar, kanske hinner jag få dit dom innan jag går och lägger mig.

Stickad babybyxa
Matchande nalle till Onepiecen,
som virkades färdigt i bilen!

"Onepiece:n" som jag stickat till Isabelle

Sedan måste jag bara tala om att fågelgodiset jag gjorde för någon vecka sedan, föll småfåglarna i smaken. Jag har till och med haft besök av Domherrar! Jag har faktiskt inte sett en Domherre på flera år, så det är riktigt kul. Och nu när solen är framme och fåglarna kvittrar och tjattrar så gör det inte så mycket att det är minusgrader ute. Alla har vi det bra - jag, Tinni och Majsan som sitter inomhus med filtarna runt oss, och fåglarna som festar loss ute i trädgården. En helt perfekt syföreningstisdag, skulle jag vilja kalla det.
En liten Blåmes på besök

2 kommentarer:

meas vardag sa...

Oj va fina saker du stickat! Å jag tycker att man gott kan äta kakor då och då! De behövs ibland! Guldkant på vardagen kan man säga. Ha de gött!

Ulrika sa...

Det är klart man ska få unna sig en kaka då och då:) Vilka gulliga saker du stickat, du har verkligen varit flitig.