Mitt första symöte på mycket länge

Idag ska jag faktiskt delta i symötet vi har här på internet, vilket också blir ett steg mot en någorlunda normal tillvaro. Rutiner är faktiskt mycket viktigare än man kan tro.

Vädret bjuder inte på något annat än regn, så att sitta inne och kura passar mig utmärkt. En värmande brasa är tänd, och det mjuka härliga skenet slår emot en, som en mild varsam hand. Jag har som vanligt tänt lite ljus, men inte enbart för att nå en mysfaktor. Jag inbillar mig, att jag på det viset, kommer lite närmare dem som jag har mist.

Under mina förvirrande dagar har jag lyckats sticka ett pannband, en lite bredare variant, och det är mitt lilla bidrag till detta mötet.

Telefonsamtalet som ingen vill ha

Plötsligt händer något i livet som vänder upp och ner på allt. Man får det där telefonsamtalet som ingen vill ha - någon man har kär har hastigt gått bort! Chocken som man får, gör fysiskt lika ont som en riktig käftsmäll.

Telefonsamtalet som jag fick handlade om min far. Han hade åkt ner till en av ortens restauranger för att äta lunch, och medan han gjorde det så fick han ett plötsligt hjärtstopp, och sedan var han borta - för alltid.

På kvällen samlades jag och mina syskon och deras familjer. Vi syskon åkte upp till sjukhuset för att ta farväl av pappa, medan de andra stannade hemma. Innan vi åkte beställde vi hem lite pizzor, för ingen av oss hade hunnit äta med någon reda under dagen. Då, när vi sitter inne hos pappa så ringer min mobil - Pizzerian! Det blir så surrealistiskt alltihop, för mitt i sorgen så hamnar man i ett konstigt vakuum, samtidigt som livet fortsätter som förut utanför dörrarna.

Nu efter begravningen, så börjar man sakta komma tillbaka till de vanliga rutinerna igen. Jag jobbar som vanligt, vilket gör det lättare att få en struktur på tillvaron. Nu återstår bouppteckningen och det praktiska arbetet med att tömma huset på grejor, en uppgift som kommer att bli mycket svår.

Lugnet före stormen

Så har vädergubbarna & vädergummorna varnat igen - en ny storm är på väg in över Sverige. Inte bara storm, utan de hotade även med snö! Jag för min del tycker bara det skulle vara trevligt om vi fick ett vitt landskap nu när julen står för dörren, fast själva stormen kan jag ju vara utan.

Oavsett vad så kan man nog säga att det är "inomhus-väder" på gång, och då passar det bra att jag har köpt inläggningssill. Jag kör det lata stuket med färdigfiléade sillar på burk, för varför skaffa sig extra jobb när man kan slippa ifrån det.

Det är faktiskt första gången som jag skall prova att lägga in egen sill, så det ska bli spännande. Hur det slutar och hur det smakar meddelar jag senare.

Symöte och ännu ett par vantar är färdiga

Idag har jag varit och fått helkroppsmassage, något som jag tycker alla skulle få förmånen att prova. Man mår så otroligt bra efteråt när de stela musklerna i kroppen fått sig en genomkörare. Nackdelen är att man blir lite frusen efteråt, men då är det så underbart skönt att bara få dra en filt omkring sig och kura ihop i en vrå. En perfekt dag att "bara kura ihop sig på" är tisdagar som denna, då vi har vårt symöte i Husmorsskolans Syförening.

Eftersom dagarna bara rinner iväg, så har jag insett att jag måste öka arbetstakten om jag skall hinna få färdigt mina hemmastickade julklappar i tid. Därför får jag lägga in ett extra kol idag på mitt möte. Jag har dock stickat färdigt ännu ett par Lovikkavantar, denna gången i det neonrosa garnet, men jag har något par kvar att göra, samt ett par varma sockar.

Ett par Lovikkavantar

Idag vaknade vi upp till ett frostnupet landskap. Det var minus 6 grader när jag satte mig i bilen och solen sken allt vad den kunde. Det var verkligen en vacker morgon.

Nu några timmar senare så är solen fortfarande framme och lyser lika klart. Temperaturen håller sig strax under noll, så det blir väl till att leta fram vinterkläderna ikväll. Man har ju inte behövt plocka fram dom tidigare, eftersom vi har haft ett otroligt milt klimat här nere, men nu börjar det rätta till sig. Såhär några veckor före jul så vill man ju ha lite vitt runt knutarna, även om det nu bara handlar om rimfrost.

På tal om vinterkläder så har jag stickat färdigt ett par Lovikkavantar av det ena garnet som jag beställde. Nu har jag i alla fall en julklapp färdig!

Julpysseldag i glada vänners lag

Igår så hade vi "stora julpysseldagen" hemma hos oss. Det var jag och mina barn, deras respektive och en svärmor som stökade runt i köket, och det var riktigt roligt ska jag säga.

Vi bakade lussekatter, som ju är ett måste till luciadagen. Men vi kokade också julgodis, så som den obligatoriska knäcken! Vi testade även på att göra chilitryffel, turkiskpeppartryffel och lakritskola som blev en smaksuccé!

De läckra kolorna rullade vi sedan i guldpapper så de såg riktigt exklusiva ut. Det lär dock bli problem att få den att räcka fram till jul.....det bor ju en del "råttor" i detta huset.

"F" tog sig an att göra Mozartkulorna.

De rullade nougatbitarna bäddade hon varsamt in i vår hemgjorda marsipan. Under tiden som Mozartkulor och kolor blev till, så passade "J" på att baka Småländsk ostkaka.

Dagen avslutade vi med julkorvstillverkning, den har vi ännu inte smakat på, eftersom den skall ligga kallt i ett dygn innan den kokas och sedan fryses in. När det blir dags att använda den, så bryner man den i en stekpanna till den fått en gyllenbrun färg och blivit genomvarm.

Ett litet brunt paket utan snören.....

- Ja, det är precis vad jag har fått i min brevlåda! Och vilket paket sedan!! Äntligen så har min nya garnbeställning kommit. Det är en speciell glädje som infinner sig när man står där med sina alldeles nya, orörda nystan.

Denna gången så har jag beställt Lovikka-garn och jag kommer naturligtvis att sticka Lovikkavantar av det. Jag tyckte Lovikkas neonfärger var så fräcka, undrar om de "lyser" i mörker också.

Så dagens symöte kommer att handla om kommande julklappar i form av Lovikkavantar! Jag hoppas jag fått något par färdiga att visa upp tills nästa möte.

En och en halv månad kvar tills julafton...

Shit vad tiden går fort! Idag kan man väl säga att det är en och en halv månad kvar till jul! En månad kvar och jag har absolut ingenting planerat. Det enda som är planerat i "julväg" är att vi skall ha en "julpyssel-dag" den 24/11, då ska vi "flickor" i familjen med svärmödrar och kusiner göra lite julstök - vad vi ska stöka till har vi inte bestämt än, men något blir det.

Men det är inte enbart julen som står för dörren, idag är det ju symötesdag! Jag har ju varit ifrån symötena ett tag pga festplanering osv. men nu är jag tillbaka igen. Jag höll ju på med att testa att tvåändsticka ett par sockar i akrylgarn, men eftersom jag avskyr akrylgarn så har det arbetet blivit undanstoppat på obestämd framtid. Istället har jag dragit igång med ett par goa raggisar i "äkta" yllegarn. De är så gott som färdiga bortsett från trådarna som skall fästas. Ta gärna en koll på Husmorsskolan och se vad de andra symötesdeltagarna hittat på!

Överraskningsfest

Denna bloggen har ju stått lite still ett tag och anledningen till det är att vi förberett en överraskningsfest för min dotter "J", som fyllde jämt i helgen. Det är ganska omständigt att arrangera en överraskningsfest kan jag säga. Det är många moment man skall hålla i, och samtidigt vara noga med att inte försäga sig men jag har ju tack och lov inte gjort detta ensam utan hela familjen med respektive har varit igång.

Vi valde att bjuda in nya och gamla vänner, arbetskamrater och släktingar. Bara att hitta adresser till alla var inte det lättaste. Men tillslut så hade vi fått ihop en diger gästlista och inbjudningar skickades ut med uppmaningen att hålla tyst och låtsas som ingenting, ifall "J" fick för sig att bjuda in till egen födelsedagsfest. Alla inbjudna gäster tackade ja, vilket vi tyckte var jätte roligt. Endast ett återbud och det berodde på barnafödande - grattis till världen lilla knyttet!

"J" skulle kidnappas tidigare på dagen av några arbetskamrater, som sedan skulle ha lite olika aktiviteter med henne. Detta gav oss i "festkommittén" några lugna timmar att fixa dukning, piffning, och annat viktigt. Jag hade någon vecka tidigare köpt ett heliumkit bestående av ballonger och heliumgas. Detta förgyllde dagen för oss festfixare, vuxna blev som barn på nytt och det bjöds på många glada skratt.

Det var bestämt att "J" skulle dyka upp runt 18.00-tiden och gästerna var inbjudna att komma vid 17.30-tiden, och alla kom punktligt! All heder till dom. Vi hade fixat lite "mingel-tugg" .i form av melonkuber med skinka och minikrustader med stenbitsroms-röra, till välkomstdrink serverade vi Sangria, och att vi valde det beror helt på att det är en favorit hos "J".

Alla gästerna fick ett par skämtglasögon, dessa hade de på sig när "J" gjorde entré, vilket hon gjorde med förbundna ögon och hörlurar. När ögonbindeln sedan föll av så stämde vi alla upp i ett rungande JA MÅ DU LEVA! Sedan började festen!

Vi valde att bjuda på "exotisk buffé" med olika frukter och bär. Till det hade vi skivad kassler, rostbiff, kycklingklubbor och varmrökt lax, pastasallad, grönsallad, potatisgratäng och några kalla såser.
Till kaffet körde vi med familjens säkra kort - Morsan's Malajtårta!

Jag tror att det var en nöjd "J" som gick till sängs den natten.

Dagen efter Simone's framfart

Idag skiner solen och vi har 9 grader varmt ute och det är helt vindstilla. Några grenar rör sig lite då och då men annars är det lugnt. Det är mer än man kan säga att det var igår, då stormen Simone drog in över landet och tog med sig tak, cyklar, utemöbler och annat löst som inte förankrats i förebyggande syfte. Jag läste i tidningen att tom en hund hade fått var med om en mindre flygtur när den var ute med sin husse. 

Även vårt sommarhus på Västkusten fick en rejäl påhälsning. men huset står i alla fall, tack och lov. Medan Simone for fram passade hon även på att vingklippa en tall på tomten, samtidigt som hon gjorde ett försök att riva vårt altanplank, men hon lyckades inte få ner det helt.