tisdag 18 mars 2014

Mitt första symöte på mycket länge

Idag ska jag faktiskt delta i symötet vi har här på internet, vilket också blir ett steg mot en någorlunda normal tillvaro. Rutiner är faktiskt mycket viktigare än man kan tro.

Vädret bjuder inte på något annat än regn, så att sitta inne och kura passar mig utmärkt. En värmande brasa är tänd, och det mjuka härliga skenet slår emot en, som en mild varsam hand. Jag har som vanligt tänt lite ljus, men inte enbart för att nå en mysfaktor. Jag inbillar mig, att jag på det viset, kommer lite närmare dem som jag har mist.

Under mina förvirrande dagar har jag lyckats sticka ett pannband, en lite bredare variant, och det är mitt lilla bidrag till detta mötet.



3 kommentarer:

Annika Berg sa...

Ett vackert pannband. Och visst kommer man närmare de man mist genom att tända ljus, inte minst genom tankar och minnen som man kan låta komma fram då. Låter härligt att tända en brasa en regnig dag också.
Allt gott!

myrica sa...

Det var ett fint pannband

maria sa...

SNYGG DEN BLEV